Det är det denna lördag. Jag vill skriva trettondagsafton, men det är tydligen inte rätt, utan trettonde, ska det vara.

Jag kom att tänka på ett citat som finns i min Optimistlåda:

För mycket av det goda.

är ibland precis lagom.

Vi var nämligen igår och hälsade på min äldsta bror, han bor i Farsta. Ock, vi fick så mycket gott, både vad gäller mat, dryck och godis. Jag vet att vi inte ska frossa, men det var lite svårt att låta allt det goda förbli orört, och har jag väl börjat så är det inte lätt att sluta. Han hade gjort en mycket god köttgryta, med många olika kryddor.

Min bror, som i sommar fyller 86 år.

En enormt smakrik kaka. Choklad är gott och det sägs att det också är nyttigt. Då känns det bra.

Idag har vi några minusgrader och uppehåll, det blåser så det kändes kyligare i morse än det var. Men  ändå, det var skönt att ta en liten promenad. Det var vi och några hundägare som var ute. 

Av de hundar som vi möter, brukar det vara en del som hälsar på oss och då går de nästan alltid fram till mig först. Därför blev jag otroligt förvånad då jag på långt håll såg en söt liten vit hund komma i snabb fart, med husse och matte efter sig och hunden hade ögon bara för min man. Han släppte honom inte med blicken, jag existerade tydligen inte. Men, vi kom på lösningen. Min man hade tagit upp en näsduk för att snyta sig och hunden trodde att det vankades godis. Förklarade husse.