Vår aprilresa var både rolig, intressant och lärorik. Jag har ju inte rest så ofta innan jag träffade min mysing, och därför inte sett så mycket av allt det som finns i vårt land. Mysingen är van att resa, det började då han var liten. Hans föräldrar tyckte om att se sig omkring och de generna gav dom vidare till sin son.

Det var annorlunda för mig, jag har inte vare sig haft råd eller möjlighet förut men som pensionär är det bara hälsan som stoppar, eller ohälsan kanske.

Denna aprilresa besökte vi ett otal antal platser i Väster och Östergötland. Vi tittade på en mängd kyrkor, bland annat 5 st domkyrkor. Jag tycker om att besöka kyrkor, atmosfären, stillheten och allt som påminner om förr i tiden.

Första kyrkan vi tittade in i var Västerås Domkyrka.

Samma dag besökte vi Anundshögarna.

Jag orkade upp för denna trappa. Garanterar att den var mycket jobbiare än den ser ut, tycker jag, för mysingen var det en enkel match.

Här syns det att jag kom upp. Ni ser väl skuggan av oss därnere, fast vi var uppe? 

Mysingen beundrar utsikten uppifrån den enormt stora gravhögen, samt över den gamla vikingavägen.

Anundshög är Sveriges största gravhög, 9 meter hög och med en diameter på 64 meter.  Är ifrån tiden 600 - 1000 efter Kristus. Högen är byggd på ett bottenlager av lera och där har den döde bränts. Resterna har sedan täckts med ett röse av stenar och på stenarna lades jord och grästovor. Ett enormt arbete där många människor deltog. Tänk så de gjorde förr i tiden, då de ville hedra sina döda.

Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds bror.

 En runsten som mysingen försökte tolka.

Mer om vår resa och fler bilder förhoppningsvis i nästa inlägg.