Direktlänk till inlägg 15 januari 2013

Ljusängel.

Av wiolettan - 15 januari 2013 08:45


Häromdagen hade vi besök av en bekant. Hon fyllde 85 år den dagen.


Vi hade en trevlig dag och försökte att göra det så fint och mysigt för henne som vi kunde. Det blev bara lite mat i all enkelhet, för vi är inte så bra i köket, men huvudsaken var att vi fick umgås, tyckte hon.


Det började med att jag pratade med henne i telefon för några veckor sedan och då sa hon att hon fyllde snart 85 år och visste inte hur hon skulle fira den dagen. Hon berättade om sina två barn, båda boende i närheten, men ingen hade ju tid för henne den dagen.


"Tror inte att de bryr sig om att jag fyller år", sa hon.


Så fortsatte hon. "Jag skulle vilja åka bort, komma hemifrån och åka någonstans den dagen, inte vara hemma så fick de se, men vart skulle jag åka", sa hon.


"Du kan väl komma hit", sa jag.


"Får jag det, men så roligt, det ska bli lagomt åt dom, är det säkert att jag får komma". Hon pratade och skrattade om vartannat och var hellycklig.


Jag blev nästan bestört. Tänk att behöva ha det så. Att ha två barn, många barnbarn, ja till och med barnbarnsbarn och ändå känna sig så ensam. Skulle tro att det finns många i liknande situationer i vårt land, kanske att det finns sådana som inte har någon alls, det är beklämmande. En del kanske tycker om sin ensamhet och trivs, men andra mår dåligt av den.


Fick höra efteråt att dottern och ett av barnbarnen hade ringt, plus att hon hade fått blommor av sonen. Då kändes det lite bättre, de visste om men tog sig kanske inte tid.


Då hon kom hem till oss hade hon förutom blommor en fin ängel till mig. Det var ju hon som hade födelsedag.


 


"Den här ängeln är till dig för du är för mig som en ängel. Alltid snäll och glad och lyssnar på mig då jag pladdrar och får mig alltid att skratta".


Ängeln är fin, jag tycker om den. Sitter på en kula som kan lysa i många olika färger.



 
ANNONS
 
GeddFish

GeddFish

15 januari 2013 09:14

Inget ovanligt. Våra barn och barnbarn har så mycket för sig, så de ger sig inte tid. Jag kan nog känna igen lite grand av det där.....
Men, 85 år, barnen borde väl ha ordnat en överraskning till damen?
Så fint av er att välkomna henne och gulligt med ängeln!
Kram♥från snöiga Lidköping!

http://gerd-geddfish.blogspot.com

 
Tony Malmqvist

Tony Malmqvist

15 januari 2013 10:49

Visst är det galet, men precis som Gerd skriver här är det inte alls ovanligt med sånt här. Det är trist, väldigt trist, inte undra på att man själv inte vill bli äldre.

http://friattleva.blogspot.se

 
Znogge

Znogge

15 januari 2013 11:22

Tyvärr är det nog inte helt ovanligt det här. Trpkigt men sant... Men omtänksamt av er!

Kram

http://znogge.wordpress.com

 
Marit

Marit

15 januari 2013 11:53

Det gör så ont i mitt hjärta när jag läser nåt liknande. Om dom äldre som är ensamma osv. Tyvärr så är det där nog ofta förekommande "fenomen" nuförtiden. Men när man bor nära varandra så kunde man nog ha tid med några minuter iaf. -Suck_
Ni var ju hennes räddande änglar! Så fin present ni fick, den är ju jättesöt.

Önskar dig/er en fin dag!
Kram ♥

http://mammayth48.wordpress.com

 
Kaisa

Kaisa

15 januari 2013 12:23

Du har ett hjärta av guld och du är en levande ängel. Kom i håg detta och våga be om hjälp när du behöver, den som hjälper behöver det kanske lika väl som den som hjälper....

Varmaste kramen!

http://andestyrka.blogspot.com

 
Piedra

Piedra

16 januari 2013 10:14

Så fint av dig att orda så att hon fick fira sin födelsedag hos dig! Om det fanns fler människor - änglar - som du så skulle ingen behöva sitta ensam. Kram! ♥

http://piedra.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wiolettan - Torsdag 28 mars 10:51

  I morse då vi vandrade ut var det 1 plusgrad och nu är det en etta till, nämligen elva plusgrader. Det är lite vårlikt ute och känns inte som om det skulle bli något bakslag. Det är snart april och då vet man aldrig. Men, vi gläder oss åt dagen s...

Av wiolettan - Måndag 25 mars 10:44

  ...gå ut, men i dag tog vi en morgonrunda och det var skönt. Ömsom sol, ömsom blåst och skugga. Ingen grad, plus minus noll.   Jag visar lite bilder som jag tog, då vi gick Vackra Vägen och ner till Lötsjön.     Vårlökar som har kommit...

Av wiolettan - Torsdag 21 mars 09:31


  ...som kan hjälpa mig?   Jag behöver ett råd. Mysingen har försökt men det har inte blivit ett dugg bättre, eller jag har inte blivit ett dugg bättre.   Det gäller dessa snälla bilister. Ett exempel från i morse.   Mysingen och jag gå...

Av wiolettan - Tisdag 19 mars 06:52

  Vaknade med en konstig känsla, orolig känsla som om jag hade drömt något obehagligt. Jag vet inte vad jag drömde om, men en katt som jag har haft, var med. Har för mig att det inte är så bra att drömma om katter. Undrar var jag har fått det ifrån...

Av wiolettan - Fredag 15 mars 09:03

  Häromdagen då jag och mysingen var på väg till vår sånggrupp för att öva, var det ett förrädiskt väglag. Efter husväggarna gick det bra att gå men annars, så halt. Då kom jag att tänka på för några år sedan, min mysing och jag var då på väg till ...

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 77 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se