Mysingen och jag brukar ju försöka att vandra ut varje morgon, i tidiga ottan för det mesta. Det är den bästa tiden, för mig i alla fall och Mysingen har börjat att uppskatta det också sedan han flyttade hit.

Förr om åren då vi gick ner mot Lötsjön och Råstasjön, mötte vi ofta människor som vi kände igen och vi hälsade på varandra. Några tog vi någon liten pratstund med också. Det var trevliga och fina avbrott i promenaderna. Nu händer det mer sällan att vi ser någon som vi känner igen eller som vi hälsar på. Utom grannarna förstås. Men så är ju detta en stad som det bor drygt 53.000 innevånare i, så det inte konstigt att vi inte känner igen folk.

Därför blev vi otroligt förvånade då vi kom och gick på Prästgårdsgatan och mötte ett äldre par som stannade oss och sa:

”Hej, vi undrar om det är ni som brukar gå ut tidigt varje morgon?"

Ja, vad svarar man på en sådan fråga? Visst, vi går ut nästan varje morgon, men det är det väl fler som gör, eller? Jag såg att de, innan de stannade, att de tittade på oss och pratade sinsemellan. Så jag förstod i efterhand att de kanske hade undrat om de skulle våga fråga oss eller inte. Mig veterligen har jag aldrig sett dom förut.

Häromdagen då vi gick vid Tulegatan kom det en bil, saktade in lite, det satt tre yngre män i framsätet och vinkade och log mot oss och chauffören tutade. Det var en lite större bil som hantverkare använder och männen hade arbetar overaller på sig. Antingen kände de oss, vilket låter helt otroligt, eller så "kände de till oss".

Så nu undrar jag i mitt stilla sinne. Har vi blivit en visa på sta´n. ”Titta, där kommer dom där gamlingarna igen”.

En morgon såg vi denna lilla ekorre, skyndsamt springa iväg. Svårt att få någon bra bild.

En katt kom också gående, alldeles bredvid. Den hade inte lika bråttom som ekorren. Så tydligen hade den inte sett ekorren, fast de var inte långt ifrån varandra. Eller så hade den gjort det.

Ett hjärta i asfalten kom också i vår väg.

Ser att bilderna blev suddiga, kanske var jag lite mer darrhänt än vanligt, häromdagen.

På tal om promenader. Sara 7 år funderar.

Jag tror att EU är det största landet utanför Sverige. En del tycker nog att Sverige är ett litet land, men jag tycker att det är tillräckligt stort. Det tar mig en halvtimma att gå till skolan.