Det är ett fint septemberväder, solen skiner och det är inte blåsigt, drygt 10 grader varmt, precis lagom.

Vi tog en morgonrunda och det kändes skönt. Vi korsade Tulegatan och gick till Tulemarken där det inte är någon trafik. Då jag var ute tänkte jag på alla de olika svamparna som vi såg då vi var i Ångermanland.

Violett fingersvamp, heter denna. Det lärde jag mig av min bror. Mig veterligen har jag aldrig sett den förut.

Också en fingersvamp.

Kanske känns denna svamp igen?

Dessa fanns det många av.

Jag kommer inte ihåg att min mamma plockade svamp då jag var barn, utom murklor. Dom plockade hon och tillredde. Det fanns mycket av den varan hemma i skogarna då jag var ung. Jag kommer ihåg att hon var mycket noga med att koka och förvälla murklorna. De är ju giftiga, i alla fall en del av dom. Bland annat stenmurklan.

Jag har inte varit uppe i min brors skog på många år men tänkte att i år ska jag försöka. Om jag tar stavarna med så borde det gå bra. Lite jobbigt, men det gick förvånandsvärt bra att gå.

Min bror har gjort en promenadväg upp till skogen.

Det är lugnande att gå i skog och mark. Vi tog det också mycket lugnt, stannade ibland och åt av de goda blåbären som det fanns mängder av. Min bror plockade 5 liter av dessa bär som jag tog med mig hem. Jag fick också burkar med sylt. Blåbärssylt, hallonsylt, hjortonsylt och lingonsylt. Så nu är vi väl försedda.

Ibland var skogen lite tätare och stigen smalare.

Här kan ni se så långt upp vi är och så brant det var. Stugan skymtar lite mellan träden.

Tillbaka i bebyggda platser. Detta fina lärkträd har funnits hemma i mitt barndomshem så länge som jag kommer ihåg. Stort, högre än alla andra träd runt om.

En vacker gran. Jämn och fin, skulle passa på vilket torg som helst men nu pryder den sin plats på min brors tomt.

Nu ska jag gå och förtidsrösta i kyrkovalet.

Ha en bra dag och var rädda om varandra.

Charm är att få andra att

känna sig väl til mods.