Plus fjorton grader var det tidigt i morse då vi vandrade ut. Märkligt, det är i alla fall mitten av november månad, kan man säga. Kändes behagligt emellanåt, men ibland tog vinden i och det blåste allt annat än behagligt.

Vet ni vad en vätte är?

Då jag var barn så sa min mamma att det fanns vättar bakom bagarstugan, uppe vid skogen. Jag vågade mig inte dit då det var mörkt, av någon konstig anledning. Jag kommer nämligen inte ihåg att mamma sa något om att de var farliga eller så, bara att det var ”oknytt”.

Ni ser ju så liten och fin den är. Nja, denna såg vi då vi vandrade ut, på väg ner emot Golfängarna i går morse. Det var svårt att få en klar bild, för mörkt, men vättarna vill gärna inte komma fram i dagsljus.

Sedan jag blev vuxen har jag läst mig till att vättar var, enligt gammal folktro, underjordiska väsen som levde under husen där folk bodde. De stal och folk var lite rädda för dom, för de kunde förvandla synen på människor och att om man hällde ut vatten på marken ovanför dom så kunde man drabbas av olyckor eller sjukdomar. Tänk så mycket konstigt, folk trodde på förr. Tomtar, troll, vättar och oknytt, för att nämna några.

I morse träffade vi också på en person som vi inte har sett på flera månader. Det var riktigt trevligt att stanna upp och prata en stund.

Vi lärde känna denne trevlige man under pandemin. Han var också i riskgrupp så han kom varje lördag morgon gående ifrån Solna för att handla i den matvaruaffär som hade öppet mellan 7-8 för äldre personer. Ibland kom vi för tidigt och då stod vi och pratade med varandra en stund innan vi kunde gå in.

Sedan har vi inte setts på ett bra tag. Mysingen har ju legat på Danderyds sjukhus och i morse fick vi reda på att den här mannen hade opererats där i onsdags och var ändå så pigg idag. Otroligt. Men han går ju också ut på dagliga promenader, nyttigt. Det var trevligt att se honom pigg och kry igen.

Mysingen och jag är så glada och tacksamma att vi får vakna varje morgon och ta våra små mysiga morgonrundor. Det är minsann inte allom givet i vår ålder.

Roligt vägmärke kom i vår väg.

På vägen ner emot Lötsjön finns det  bänkar som det går att sätta sig på, om inte det är alltför vått av morgondaggen.

Vid Lötsjön finns detta fina schackspel, nästan vid Gröna Stugan. Hoppas att det får stå kvar.

Trevlig helg önskar jag er, mina bloggvänner.