I morse vid sex-tiden gjorde vi oss beredda på att vandra ut, innan värmen kom.

Vi hann inte så långt, bara till hissen, så hörde vi regnet. Vi hade tagit med oss paraplyerna för åskan mullrade i bakgrunden. Men, det var inte lätt att vandra ut i det störtregn som vräkte ner, vi fick gå in igen.

Här kan ni se lite av regnet. Jag lovar, det forsade ner, har nog aldrig sett något liknande, tror jag. Sedan kom åskan närmare och åska och blixtar avlöste varandra.

Efter ett litet tag såg det ut så här. Nästan inget spår av ovädret.

Detta är vår utsikt ifrån balkongen nu för tiden. Det har hållits på och grävts och jobbats sedan oktober i fjol. Endast på helgerna får vi lugn och ro. Jag är verkligen ingen expert, men nog verkar det som om det slösas enormt på våra skattepengar. Jag menar, varje dag i nio månader och för det mesta har det varit cirka 6 män som "stått" vid maskinerna. Helgdagar har de visserligen inte varit här.

Häromdagen var det plus trettiofem grader hos oss, i skuggan. Idag lite bättre, tjugofyra grader.

En liten barnhistoria kan jag kanske ta. Jag bara älskar roliga saker som de små liven säger. Barn är ofta kloka, och de säger, framför allt, precis som de tycker. Den här är sann dessutom.

"Goddag, min lilla vän, är din pappa hemma? Jag kommer med en räkning till honom, som jag tänkte jag skulle få betalt för idag".

"Pappa kommer inte hem förrän i kväll och han har inga pengar. För han är skyldig mig två veckopengar och jag måste vänta ända till nästa månad, säger han, när jag fyller år. Då kanske farbror kan komma tillbaks, men efter min födelsedag".

Idag fyller min ena bonusgrabb år, närmare bestämt femtiofyra.

Ett stort GRATTIS!

I går fyllde hans bror 65 år. 

Dessa två grabbar är min förra mans barn och jag har umgåtts mycket med dom och deras barn, innan min förra man avled och jag fick ett annat liv. Jo, visst, vi har fortfarande en fin kontakt och det är så roligt att höra ifrån dom.  Peter har ju ockxå vuxit upp med mig och min förra man, eftersom han fick vårdnanden om honom. Peter var bara 4 år då jag kom in i deras liv.

Vi fick inga barn tillsammans. Missfall fick jag och det var ingen trevlig del av mitt liv. Ibland kan jag undra hur det skulle ha varit om jag hade fått se mina egna barn växa upp, men det går inte att grubbla för mycket då kan man bli knäpp. Så jag försöker att varken prata, eller tänka på det.

Mysingen har ju också barn, närmare bestämt 3 st. En av dom var förresten här och hälsade på härom veckan. Han har också barnbarn, 10 stycken och tre barnbarnsbarn.

Vi hoppas att det går bra för dom alla i livet och att de får vara friska.

Hoppas också att det ska bli lite svalare väder, för mitt hjärtats skull. Nu var jag en egoist.

Genom hoppets fönster har man

den bästa utsikten mot himlen.

I morse gick mysingen och jag ut redan före klockan 6. Tänkte att vi skulle klara oss ifrån den varmaste värmen.  Det gjorde vi visserligen, men varmt var det ändå. Termometern stod på plus tjugoen grader.

Vi vandrade ner till Duvbo kyrkogård och det tog en stund för mig i värmen. Fick stanna ofta och då passade jag på att fota lite. Idag hade jag nämligen kameran med mig.

Vad? En lös och ensam hund ute så här tidigt?

Nehej! Det är ju ingen hund.

Att detta är en humla är också svårt att se. Kanske är det två humlor, så här mitt i värmen.

Här en bild av det nya huset som de har  byggt vid kyrkogården. "Ska smälta in". Jag vet inte just det jag.

Sedan såg jag en mängd fågelholkar. På nästan vartenda träd satt det holkar. Minst 15 st var det nog.

Jag tog en närmare titt på ett av dom och upptäckte att det inte alls var någon fågelholk. Snarare bo för de mindre djuren, kanske fjärilar eller så. Kanske ska utforska detta närmare sedan.

Hemma igen blev det frukost och dusch. Mysingen gick iväg och handlade lite mat men jag fick ta det lugnt, kunde heller inte gå ut med detta blöta hår och temperaturen hade snabbt stigit till 27 grader. Det ska visst bli över 33 grader idag.

Det är för varmt för att det ska vara nyttigt, även inomhus. Mina fötter och ben vill bara svullna, ska ju ha stödstrumpor på mig, men det är svårt i denna värme.

Men, jag ska inte klaga. Tänker på de som drabbas av alla skogsbränder. Det är ju inte endast ekonomin som tar skada, för många.  Det sätter säkert sina spår inombords också. Sedan kan jag inte begripa hur det kan finnas människor som utnyttjar detta. Stjäl ifrån de som jobbar hårt för att släcka dessa bränder.

Hut och hyfsning, hövlighet och hänsyn.

O, du hållbara härliga hederlighet.

Tänkte på igår kväll då det var så varmt och kvavt, att jag inte har sett regn sedan midsommarafton hemma i Ångermanland.

Det gick dåligt att sova men slumrade till i alla fall och steg upp vid halv fem tiden och såg att det var mulet. Skönt, tänkte jag, då är det lättare att vandra iväg på morgonpromenad. Då vi kom ut regnade det. Vi vände och hämtade ett paraply var och kunde sedan gå i ett svalt, skönt regn. Härligt och behövligt, hoppas att det regnar länge. Temperaturen är ju fortfarande lite hög, just nu plus 21 grader.

Läste om alla dessa husdjur som inte maten räcker till, utan kor måste slaktas i förtid och slakterierna har för mycket att göra så det är kö där och många tar inte emot djur förrän till våren. De hinner slakta men kan inte sälja allt och då går det inte.

Så tänk på det ni som är köttätare. Köp svenskt, bojkotta det som importeras ifrån andra länder så våra lantbrukare kan fortsätta med sitt jobb. Det är viktigt att vi, i alla fall försöker, bli självförsörjande i mångt och mycket, så gott som det går. På lång sikt tror jag det är livsviktigt.

Några av alla kor och kvigor som en granne hemma i Tre-sjö har.

De flesta är bruna, men här fick jag ett foto på en vacker svart -vit ko. Nästan helt svart, men huvudet är vitt och på lite flera småställen.

Här en som har gått ner på framknäna för att få i sig lite vatten. Några andra står och tittar helt förundrad.  "Ska hon klara av detta? Får hon i sig  något vatten? Vågar vi också prova?"

Var rädda om er och varandra. Trevlig helg.

Jag har aldrig gillat det ordet, ordet fruntimmer. Kan inte precis sätta fingret på varför jag inte kan tycka om det ordet, men så är det. Tjej, flicka, dam, kvinna, ja det finns många ord för samma sak, så jag tycker vi skrotar ordet fruntimmer.

Benar vi upp ordet så kan det ju betyda en gift kvinna som är hård. Frun och timmer.

Men i alla fall, nu är vi inne i "flickveckan". Vad känneteckar den veckan? Alla namnsdagar har kvinnonamn utom Fredrik som inleder. Den sägs också vara regnig. Men statistiskt sett, så är den sista veckan i juli och den första vecken i augusti, minst lika regniga.

Alla dessa namn, Fredrik, Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina, känner jag någon som heter. Ska gratulera två av dom. Bland annat idag, en systerdotter som heter Sara.

Några ord att tänka på:

Allt för ofta underskattar vi, ett leende, ett vänligt ord,

ett lyssnande öra, en ärlig komplimang,

eller den mista gest som visar att

någon bryr sig, det vill säga sådant

som har potential att förändra ett liv.

Tänk på att skydda er från starkt solljus, dessa soliga och varma dagar.

I morse gick mina tankar till alla ofrivilligt ensamma. Kanske mina tankar gick åt det hållet beroende på att jag orkar inte ut i denna värme, men har då min mysing som glatt tar en lista, kasse och vandrar iväg.

Om man har en enda sann vän,

så har man mer än sin beskärda del, har Thomas Fuller sagt, på 1600-talet.

Att ha en enda god vän, är

att hålla mörkret stången, har också någon sagt, men, jag vet inte vem.

Människor kan man klara sig utan,

men en vän behöver man, säger ett kinesiskt ordspråk.

Moln, skulle vi kanske behöva lite mera av nu. Denna bild tog jag då jag var i Ångermanland i juni.

Även denna. Jag tycker att det ser ut som ett hjärta, visserligen lite trasigt, men vissa hjärtan är ju det.

I morse plus tjugotvå grader då vi tog en kort runda. Passade på att gå ut vid halvsju tiden för att klara promenaden och det gick rätt så bra, utan att det kändes för varmt.

Jag talade ju om i förra inlägget att jag hade fyllt år och får tacka för era fina grattishälsningar.

Kan berätta att jag blev ihågkommen på radion också.

Det var så här att den dagen då jag fyllde år och vi satt och åt frukost, lyssnade på radion och mådde bra. Då hörde jag plötsligt låten:

Hör min sång Violettan, hör min sång som till dig flyr.

Följ mig hän till ett sagoland, dit gondolen tyst oss styr.

Hör du ej musik i natten, som flyr ut i vida vatten?

O kom till mig, till mig hit ner, ömt den ber.

O kom Violetta, o kom Violetta, ack hör min bön, jag älskar dig, bara dig.

Hör min sång du min älskade, kom och dröm i natt hos mig.

"Har du önskat den sången till mig", frågade jag mysingen. Men han svarade inte, bara log.

Men, det var inte nog med det. Efteråt spelades låten "Ellinor".

Ellinor har namnsdag den dag jag har födelsedag och det är också det namn som jag skulle vilja ha. Då jag var barn och det var så svårt att förklara för folk vad jag hette, hur det stavades, hur man uttalade det, så blev jag så trött till slut på mitt namn så jag frågade mamma om jag inte fick heta Ellinor istället.

Jag fick inte det.

Idag är det flaggdag. Grattis till kronprinsessan Victoria.

Bilden har jag tagit ifrån vår balkong.

Mellan klockan 6-7 vandrar vi ut och får lite frisk luft och motion i benen. Då är det cirka 17 plusgrader, som det var i morse, behaglig temperatur. Ska det handlas så sköter mysingen det, jag stannar inomhus, bäst för mitt hjärta. Känns lite lyxigt att så kunna lyssna på kroppen, tack vare mysingen.

På tal om mysingen. Min man, allt i allo och pusselbit. Han frågade vad jag önskade mig till min födelsedag, som inföll i början av denna vecka.

"Jag skulle vilja att du lagade middag och jag kunde bjuda några väninnor hit den dagen". Det var mest två jag tänkte på som inte har så mycket umgänge utan är ofta ensamna. En lider ju mycket av det dessutom.

Sagt och gjort. Vi fick Svågerns filégryta, jordgubbar med glass och grädde och till kaffet senare på kvällen en mycket god jordgubbstårta. Plus att jag fick champagne som jag älskar, eller "sprutdricka" som jag säger.

Glömde i all yra att ta någon bild av maten, endast tårtan, då det inte var så mycket kvar av den 10-bitars goda tårtan.

Det var roligt att bli grattad och ihågkommen. Jag fick många gratulationskort, sms, mail, blommor och presenter. Plus att många ringde också, trevligt.

Bland annat fick jag en orkidé.

Och, en trevlig kattbok. Svårt att se mig mätt på alla roliga och mysiga katter och att "läsa" deras tankar.

Visst ja, tänkte inte på det. Men, jag har ju blivit ett år äldre och måste kanske ändra åldern vid min profilbild. Själva bilden är ju tagen för några månader sedan, alltså nästan aktuell, så den får vara kvar.