I morse var vi ute i ottan, medan mörkret ännu var nästan kompakt, förutom gatubelysning då. 4 plusgrader, uppehåll med lite kraftiga vindar och ingen halka. Allt tillsammans gjorde att det blev en utmärkt morgonpromenad.

Det är inte alltid som nyårsaftonen bjuder på ett sådant tacksamt väder. Nu har det nämligen ljusnat och det syns som om det blir en solig dag. Få se om jag orkar vara uppe till midnatt, för av någon anledning så är det en "sed" att vaka in det nya året. En fin sed många gånger, men dessa raketer gör ju det till en plåga för många, särskilt de som inte orkar vara uppe utan kanske av ålder och trötthet, vill sova, samt alla hundar och katter som är skotträdda.

Vi har ju Tornparken precis intill oss, den ligger på en kulle och där ifrån är det mycket populärt att sända upp raketer. Det brukar vara en ström av människor som går förbi hemma hos oss för att komma upp till parken.

Då jag var barn, för över 70 år sedan, så bodde jag i Ångermanland och det var 6 km till närmsta samhälle, med affärer och service. Vi som barn fick ju gå och lägga oss en viss tid varje kväll, jag tror att det var vid 7-8 tiden. Min dröm då på kvällarna var att få vara uppe hur länge som jag ville, men det fick jag aldrig, utom på nyårsnatten. Tänk vad jag såg fram emot nyårsaftonen då jag verkligen skulle få njuta av att slippa gå och lägga mig så tidigt utan vara uppe till midnatt, för det hade min mamma och pappa lovat.

Egenligen förstår jag inte så här efteråt vad det var som lockade. Vi hade ju inte TV och fick inte lyssna på radion, utom på nyheter och Gudstjänster, så varför ville jag vara uppe? Jo, det var för att läsa, spela spel med mina syskon eller sjunga och spela, för, jag var ju ledig, ingen skola och inget hemmajobb som behövde utövas. Ledig och fri att göra det jag ville.

Men, så snopet, jag kommer ännu ihåg den känslan som jag kände då jag inte orkade vara uppe. Ögonen föll ihop, tröttheten tog överhanden och det var bara sängen som lockade. Det var ju ingenting som jag egentligen missade. Hemma i vårt föräldrahem smälldes det inga smällare eller sköts upp raketer och inte kunde man se några ifrån närmsta byarna heller.

Ikväll ska jag försöka att orka vara vaken till midnatt. Det är inte säkert att jag lyckas, men jag ska verkligen försöka.

Kanske kan jag fota lite fyrverkerier. Denna bild tog jag föregående år, tror jag.

De lyser upp bra, raketerna, i den mörka natten.

Någon har önskat oss ett Gott Nytt År.

Jag gör det samma. Hoppas att vi alla får ett Gott Nytt År och får vara friska.

Tack alla snälla bloggvänner som har besökt min blogg detta år och kommit med fina och uppmuntrande kommentarer. Det känns så fint och är guld värt.

Var snälla mot varandra. Tänk på William Shakespeares ord.

Upp flyga orden, tanken stilla står.

Ord utan tanke aldrig himlen når.