Alla inlägg den 21 november 2016

Av wiolettan - 21 november 2016 08:17


För drygt en vecka sedan gick mysingen och jag på en lite kortare promenad i stan här bara.


Kom då att gå förbi en staty av Sundbybergs grundare, Löfström.


 

Jag tycker att den ser helt underbar ut i novemberdiset, i strålkastarskenet, med en ny väst och mössa av snö. I morse hade snön smält bort såg jag.


Löfström var en driftig man som för cirka 150 år sedan köpte in mark och styckade tomter som sedan såldes, rätt så billigt, så att arbetarfamiljerna hade råd att bygga sig en bostad. Före detta så var Sundbyberg en jordbruksbygd på landet. Från november 1877 till januari 1878 såldes över 40 tomter. Det gick undan värre.


Under 1800-talet började också verkstäder och fabriker byggas. Befolkningen ökades med drygt tusen invånare under tio år. 1888 bildades köpingen Sundbyberg, "skilde" sig ifrån Bromma och blev självständigt.


Kan ni gissa vad det första var som man skaffade i den nya köpingen? Jo, en polis och ett fängelse. Nu har vi mer än 46.000 invånare här men ingen polis. Sundbyberg var inte någon fin och välsedd kommun på den här tiden.


1898 kunde man i Stockholmspressen läsa:


"Sedan mörkret brett ut sig över nejden bör man inte gå ut i Sundbyberg. Och, den som ej är försedd med gummistövlar gör klokast om han regniga kvällar far Sundbyberg förbi". Undrar om det var lervälling på gatorna?


De mest kända av industrierna som började i Sundbyberg var bland andra, Marabou, Knäckebrödsfabriken Kronan, Nybergs mekaniska, Alpha och Max Sieverts.


Köpingen växte och 1927 blev Sundbyberg stad,  rikets 13:e stad, en av landets första förstäder. Från 1949 har det varje årtionde byggts ut med ett nytt bostadsområde.


Men ändå, Sundbyberg är till ytan Sveriges minsta kommun. Vi drygt 46.000 personer bor på knappt 9 kvadratkilometers yta. Närheten till allt gör att det blir en småstadskänsla över staden, småbutiker, många caféer och restauranger gör sitt till. För att inte tala om kommunikationer. Vi har gångavstånd till buss, tunnelbana, pendeltåg, tvärbanan, flygbussar till Arlanda och från där jag bor tar det kanske en halv timma att gå till Bromma flygplats.


NU tycker jag att det räcker. Men det tycker inte stadens ledning. Fortfarande  byggs det för fullt, alltid är det något nytt projekt på gång och det är inte billigt eller lätt att bosätta sig i den här staden längre. Hyrorna på de nya bostäderna är dyra och bostadsköerna långa. Jag är rädd för att de snart börjar bygga bostäder vid Tornparken också. En stor yta med många träd och planteringar på. En fin utsikt ifrån vår balkong.


 

Den här bilden är tagen i maj för många år sedan men det syns ju att det är grönt och fint. Till höger, utom bild, finns en lekpark och bredvid där, bänkar och många fina blomsterplanteringar. En stor yta, som inte är bebygd, undrar hur länge den får vara det? Den som lever får se.







ANNONS

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 77 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se